Mat och Tradera

Så nu har Molly fått mat och lagt sig för sjuttielfte gången idag. Ville inte ha mat vid 13.30 utan bara spottade ut den och då ville hon inte sova heller. Jag hoppas att det går bättre nu när agen är full. Vi ska ju äntligen åka och duscha sen när Jörgen kommer till stan. Det är så tråkigt när han jobbar och man är hemma. På veckorna är det helt okej men det är just när han jobbar natt eller helg det är tråkigt. På natten träffas man ju inte ändå men det är inte samma sak att sova själv. Man får en mycket bättre sömn när man man vet att den man älskar ligger bredvid. Det är så tomt och ensamt annars. Helgen däremot är något annat, för alla som jobbar måndag till fredagjobb är ju helgen helig. Det är precis då man kan släppa allt och inte göra ett skit utan bara umgås. Men vi får ju en hel vecka ihop istället så den som väntar på något gott...

Jag och dotra min ska hämta Jörgen sen vid 19.00 för han lämnade bilen hemma så vi skulle kunna använda den om vi skulle hitta på något men det är så dåligt väder för det så vi får vara inne istället. Iaf, jag kom av mig lite där, så ska vi åka förbi ett postombud och väga lite paket på vägen in till stan. Jag har lagt ut lite kläder på Tradera som jag nu ska skicka iväg. Blev ganska bra bud på kläderna. När alla pengar kommit in och jag skickat paketen ska jag och Molly åka till stan och titta på en jacka till henne för den hon har har hon vuxit ur. Den är bla med i ett utav paketen. Det är en bra sida Tradera. Jag har sålt väldigt mycket grejjer som man inte använder längre. Molly har ju blivit så stor så jag har sålt massor av barnkläder. Jag har sparat alla klänningar, kjolar och skor hon har haft. Klänningarna för att de är så söta och skor för att jag har lite utav en skofetisch! Det vet nog alla! Hoppas jag får ett välbetalt jobb så jag kan köpa skor igen!!! Längtar... Sedan har jag sparat alla kläder i storlek 44-50 såklart. Hennes första kläder. Kan nte fatta att hon har varit så liten... känns som det var igår hon föddes men ändå svårt att komma ihåg. Vart tar tiden vägen när man har småbarn?? Den går alldeles för fort! Fast man vill att de ska vara pyttesmå hela tiden så längtar man ändå till första leendet, när de lär sig sitta, krypa gå och tillslut pratar. Man får ju som man vill men ändå tar man inte vara på tiden fram tills varje delmål. Barnen är juh det bästa man har och man är så uppe i allt att man inte lägger märke till allt iaf. Hmmm lite tankar bara.